Klimat.

2017-07-15 07:00
Bild: Pixabay

Så schyst är märkningen

Märkningar för mer rättvisa och ekologiska produkter finns i ett överflöd. Ska man välja Fairtrade, Krav eller varför inte ett kaffe odlat av bara kvinnor? Dagens ETC reder ut vad de vanligast förekommande märkningarna står för och om de faktiskt fungerar.

Alexandra Davidsson, generalsekreterare för den ideella föreningen Medveten konsumtion, arbetar bland annat med att bringa reda i märkningsdjungeln. Hon tror på konsumenters makt att påverka genom medvetna val och tycker därmed att märkningar är viktiga.

Hon påminner om att de bästa produkterna oftast saknar märkning: de begagnade. Att minimera onödig, oftast inte genomtänkt, konsumtion är viktigast.

Men om du känner dig vilse bland märkningarna föreslår hon att tänka på vad du bryr dig om mest. Vill du att människor ska ha drägliga arbetsvillkor och rimlig lön så kan till exempel Fairtrade eller UTZ vara bra alternativ. Dessa märken säkerställer dock inte till exempel god djurhållning.

Om jag bara orkar hålla reda på ett märke, vad ska jag välja?

– När det kommer till livsmedel så är de bättre varorna dem märkta med både EU-ekologiskt och Krav. När det kommer till hygienprodukter så kan man titta efter dem med både Svanen och Astma- och allergiförbundet. När det kommer till textil så är GOTS ett bra alternativ.

Håller inte alltid vad de lovar

Med jämna mellanrum kritiseras märkningarna för att inte leva upp till vad de lovar.

Forskningsorganisationen Campbell Collaboration visar till exempel i en nyligen utgiven forskningssammanställning att rättvisemärkningar har en positiv effekt på prisutvecklingen och inkomsterna för producenter. Däremot verkar de inte ge arbetarna bättre löner.

Dessutom äter själva märkningen upp en del av vinsten. Att certifiera sin produkt kostar pengar som alla inte har råd att betala, därmed finns det produkter som är rättvisa och ekologiska men som saknar märkning.

Nationalekonomen Dick Durevall har visat att Fairtrade-kaffe är dyrare än vad som motiveras av kostnaden för produktion och märkning. De svenska kafferosterierna tar ut den största biten av kakan som tjänas på rättvisemärkningen.

Eko- eller klimatsmart?

Även de ekologiska märkningarna kan ibland ha oanade effekter. Ekologiskt jordbruk har många goda effekter, till exempel för arbetares hälsa, biologisk mångfald, övergödning av vattendrag och liknande. Däremot är det inte lika säkert att det har goda effekter för klimatet.

– Ekologisk odling riskerar att begränsa skörden, speciellt på grund av ogräs. Om skörden begränsas försämras resursutnyttjandet av marken. Det blir en negativ post för klimatet, säger Maria Wivstad, föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion på SLU.

Om du vill konsumera klimatsmart är valet av livsmedel viktigare än att välja ekologiskt, enligt henne. Till exempel har produktion av kött och kaffe stor klimatpåverkan och bör alltså undvikas om du vill värna klimatet.

Livsmedelsmärkningar:

EU-ekologisk

Märkning som är obligatorisk för ekologiska produkter som produceras inom EU. En mängd kriterier ska följas för att säkerställa att produktionen tar miljöhänsyn, har god djurhållning och inte bidrar till skadliga hälsoeffekter.

Innehåller inga krav på arbetsvillkor eller förpackningsmaterial.

Kontroller görs en gång om året av certifierade kontrollorgan.

Krav

Krav är den livsmedelsmärkning som enligt Medveten konsumtions genomgång har den mest omfattande kriterielistan. En Krav-märkt produkt lever upp till krav som går utöver EU-standarden. Till exempel omfattas även krav på goda arbetsvillkor och ett förbud mot brott mot mänskliga rättigheter.

Krav har även tillsammans med Svenskt Sigill en tilläggsmärkning för klimatvänliga produkter.

Både oanmälda och anmälda kontrollbesök görs minst en gång per år av revisorer.

Svanen

En miljömärkning på uppdrag av de nordiska regeringarna. Produkter med märkningen ska klara Svanens krav på miljö- och klimatvänlig produktion genom hela produktionsledet. Svanens kriterier omfattar bland annat förbud mot konstgödsel och kemikalierester, kvalitet och ILO:s kärnkonvention följs. Innehåller inte förbud mot GMO-grödor.

Produkterna kontrolleras genom granskning av intyg, tester från oberoende laboratorier och kontrollbesök.

Bra miljöval

Naturskyddsföreningens märkning omfattar en mängd olika produkter och tjänster, allt från butiker till försäkringar och energi till textilier. Märkningens kriterier skiljer sig åt beroende på vad det gäller, men bygger alltid på att spara naturens resurser. Material ska vara återvinningsbara.

Märkningen innehåller även krav på arbetsvillkor.

Kontroller görs årligen av auktoriserade revisorer.

MSC

Marine Stewardship Council arbetar för hållbart fiske. En MSC-märkning ska innebära att fisket har anpassats till minimal miljöpåverkan.

Miljöorganisationer har dock kritiserat MSC för att bland annat tillåta bottentrålning. MSC har inga kriterier gällande hälsa och sociala villkor. Kontroller utförs årligen av oberoende certifieringsorgan.

Fairtrade

Ska garantera odlare och anställda bättre sociala villkor genom krav på till exempel lönenivå och pris. Anställda ska få minst lagstadgad minimilön eller en lön i nivå med ett regionalt snitt. Satsningar kan också göras för att utveckla lokalsamhället genom en särskild premie till odlaren.

Fairtrade är inte en en ekologisk märkning, men det finns vissa regler för att uppmuntra ekologisk odling.

Produktionen kontrolleras årligen genom inspektioner av Fairtrade-ägda FLO-Cert.

UTZ

För att erhålla märkningen krävs att jordbrukaren lever upp till riktlinjer om hållbart jordbruk, gällande metoder, arbetsvillkor och miljö. Grunden i märkningen är utbildning av bönder för att ge dem bättre levnadsvillkor och bättre skörd. Minimilön och internationella arbetsrättsliga konventioner ska följas.

Det är inte en ekologisk märkning men vissa kriterier finns för att göra jordbruket mer hållbart.

Årliga inspektioner görs av en tredje part som har godkänts av UTZ.

Rainforest alliance

Certifieringen inriktar sig på skydd av ekosystem och de människor och djur som lever av dem. Kraven omfattar bland annat respekt för lokalbefolkningars rättigheter, rimliga löner till arbetare och en miljömässigt hållbar markanvändning. Rainforest alliance påstår också att deras produkter är klimatvänliga eftersom de verkar mot avskogning, vilket ökar naturens upptagning av koldioxid.

Det är inte en ekologisk märkning men innehåller vissa sådana krav.

Revisorer från dotterbolaget Sustainable Farm Certification genomför kontroller årligen.

Livsmedelsbutikers eko-sortiment

Icas ekologiska sortiment ”I love eco”, Coops Änglamarks och Axfoods Garant Eko lever minst upp till kriterierna för EU-ekologiskt. Vissa varor är även Krav-märkta.

Källa: medvetenkonsumtion.se